30/9 Fredag Dagen blå!

Tajgablåstjärt 😉 Foto Kaj Sundström
Dagen blå!
Vinden var svag från nordost och himlen var drygt halvmulen när dagen började (den tog eg inte slut igår för vi gjorde ett tappert försök på pärluggla, men inget resultat).
Ovanligt många skådare i tormet på morgonen. Hade de en föraning, vem vet…
Dagen började med en ynka sparvuggla (nr 56), fortsatte med ett jämnt flöde av gärdsmygar, kungsfåglar o rödhakar. Påsar o durkslag fylldes o plötsligt plockar jag fram en udda fågel ur en påse. Vem som plockade den är lite oklart, men vem det än var så var den värd en pizza! TACK! Värmlands o fågelstationens första tajgablåstjärt!🤗 En rätt vacker liten sak trots sin ungdom (bestämdes till ung hane av expertisen via bilderna). Normalt finns den långt bort österut, men enstaka dyker upp på ostkusten varje år (ev häckar något par i norra Sverige numera).Den skapade en aning stress för endel icke-närvarande eftersom den skulle visas upp o släppas efter 30 min. Några hann fram… de som var på plats var lindrigt sagt nöjda.
(För er som undrar, detta är en drömart för många).
När alla bilder var tagna o länsstyrelse- o naturvårdsverksfolket fått se den släpptes den för att inte återses.
Livet återgick sedan till det normala – nya nätrundor o nya fåglar, för nu startade gråsiskorna sin ankomst!
290 fick vi (Sven, Ann-Sofie, Maria, Charlotta, Yngve o jag) ihop totalt – åter en bra dag alltså.
Alla siffror hittar du på hemsidan, men kul var även en bitsk nötskrika (höstens första märkta), en hackig större hackspett, uggletrollet o hela 130 grå-/brunsiskor. Kungsfågeln fick slltså lämna förstaplatsen idag (83). 14 stjärtmesar indikerar stt det ska komma fler i höst… Ytterligare 3 skäggmesar var intressant – rätt tidigt på säsongen.
Totalt passerade vi nu 4400 märkta i år.
Vi hann inte med då mycket skådning, så det kanske flög förbi nåt kul. En forsärla höll till på sydudden på eftermiddagen.
Dagen lider mot sitt slut o en ny väntar om några timmar. Yngve har åkt hem. Tack för trevliga dagar! Dags för en liten glädjebägare o sen i säng.
Morgondagen kanske också bjuder på nån överraskning, i alla fall lär det vara trångt i tornet.
Bimbi

Vill ni se vad för fåglar som fångades så titta in på hemsidan

Bimbi Ollberg  Rätt glad🤗
Värmlands första tajgablåstjärt.

Magnus Köpman  ”Hotet kommer från öst!” ”Ryssen kommer!”
Ord som väcker oro hos många svenskar, inte utan anledning i dessa onda dagar… men jag och många svenska fågelskådare längtar istället efter att ryssar ska komma och överraska oss! Årstid och rådande väderläge är just nu nära nog optimala. Och idag kom en av de efterlängtade ädelstenarna från öst på besök på Hammarö sydspets – Värmlands första TAJGABLÅSTJÄRT / Red-flanked Bluetail. En ungfågel med sitt ursprung i den nordliga barrskogen = tajgan, sannolikt i Ryssland eller Finland, som just denna morgon fångades och ringmärktes på Hammarö Fågelstation. Extra kul också att så många fågelintresserade vänner, tex fotografen Kaj Sundström, var på plats just idag och kunde dela denna fina upplevelse!
Nu hoppas vi att fler fredligt sinnade ryssar hittar till Värmland, gärna en videsångare och en sibirisk piplärka.
Önskar dig en trevlig helg, dessa sista dagar i Skapelsetid / Season of Creation!

Hej Wermlandsskådare!
Idag blev det celebert besök på Hammarö Fågelstation när Värmlands första TAJGABLÅSTJÄRT ringmärktes och visades upp för en glad och tacksam publik! Det var en ungfågel (1K) och Bimbi hade äran att få märka denna lilla ädelsten. Samtidigt som det var en stor överraskning, så är fyndet förväntat, då arten har ökat mycket i sin västliga del av utbredningsområdet (Finland och även sällsynt i norra Norrland) och antal fynd i Sverige har ökat stadigt under senare år.
I min barndoms smått sönderlästa exemplar av Erik Rosenbergs ”Fåglar i Sverige” finns en klassisk efterlysning på bokens sista sida; (tajga)blåstjärten hade redan när boken skrevs 1953 börjat göra ”en väldig framstöt mot väster”. Läs själv texten av Rosenberg nedan och begrunda hur förutseende han var. Det tog 12 år innan första (tajga)blåstjärten sågs i Sverige, 1965, och 69 år innan nu äntligen Värmland fick sitt första fynd!